Akut-en
Hur ser eran relation till akuten ut? Jag själv är iaf på akuten ett par gånger om året. Oftast för mig egen del. Men inte den här hösten. Nån gång i augusti/september skar min mamma ett stort hack i fingret när hon skulle vara snäll och diska åt mig, som låg i feber, och lyckas slå sönder ett glas! Det blev så pass djupt så att man såg senan.. Lyckligtvis så behövde hon bara limma(som för övrigt är sjukt coolt) och har inga problem med fingret i dag.
Förra fredagen så var jag på fest med hela min linje, 1-3or, och en massa annat folk. Jag hade riktigt trevligt och kul, dock hamnade min kompis på just akuten. Behöver inte gå in på detaljer men vi blev kvar där några timmar. Det är en sån konstig känsla när man ser ens vän må dåligt och man kan inte göra så mycket förutom att finnas där och erbjuda vatten och en kram.
Samma känsla hade jag igår. Jag hade åkt hem till mamma, 6 mil utanför Östersund, för att vara med på avslutningsfesten som fotbollslaget har varje höst. Kvällen är jätte bra men bygdegårn stänger och vi drar vidare till en efterfest. Tror att alla som var på den "riktiga" festen, var även på efterfesten. Så mycket folk i ett mindre hus. Vi står iaf i köken när en kille kommer inrusandes med nerblodade händer och ena armen. Nån skyndar sig att lägga tryck på och efter ett tag tar han bort det och vi kollar på såret, som är riktigt stort! Både djupt och långt. Det diskuteras länge om vi kan tejpa det på plats eller om vi ska åka in till akuten. Många hjältekomplex, pga alkoholen, tycker det bara ska tejpas men till slut går killen med på att åka in till stan. Jag hjälper honom på med skorna och hittar hans jackan och hjälper honom ut. Får för mig att jag ska följa med, så vi åtminstone är tre pers, så hämtar min egna jacka och sätter mig i bilen så kör vi! Nu kan alla poliser sluta läsa, för dessa 6 mil som vi måste köra för att komma in till akuten, ja dom går lite för fort. Nämligen en ynka halvtimme tog det. Men vi får hjälp snabbt och får ett eget rum. Så där sitter vi. En chaufför som kommer minnas allt detta imorgon. Två st som är alkoholpåverkad och en av dom skadad. Vi har förjävla roligt tillsammans där inne, även om stämningen är en aning spänd, och jag kan inte sluta släppa den där känslan om att jag kan inte göra något för honom. Det syns att han har ont och jag bara sitter och tittar på.
Det gick iaf bra för honom. Sju stygn rikare bara. Vi svängde förbi donken påväg hem och jag somnade hemma i sängen kl 07.
En kul kväll men ett äventyr.
Så nu tycker jag att det räcker med akuten ett tag. Iaf nån helg.. ;)
